Kimito-bref Nytt år med nya utmaningar, tankeläsning och med ett kvinnounderskott!

Publicerad 04.01.2017 kl. 00:30

4 januari 1885

Wi ha nyss lemnat ett årsskifte bakom oss och wid ett sådan frågar sig owillkorligt enhwar: hwad skall det nya året bringa mig? Hwad skall det bringa mina kära – hwad skall det bringa mitt land? Månne sorg och lidande, månne fröjd och glada dagar?

Att det för de flesta jordewandrare skall bringa möda och arbete, äfwen då det är som bäst, wete wi; att jorden är full af nöd och qwal, wete wi, men äfwen att här wäxer mången glädjens blomma för den förnöjsamme, att den gifmilde kan njuta mången fröjd, att ett redligt arbete här har sin lön med sig och att ingen utsår ädel säd förgäfwes, äfwen om det för menskliga ögon ser så ut, liksom att inte ädelt werk skett förgäfwes, intet ädelt lif förgäfwes lewats.

Hwad wi främst af allt weta, är att allt står i Guds händer, så wäl de stora werldshändelserna som det hwilket synes oss kortsynte litet och ringa, äfwensom att: ”Den sig förtror uti Guds hand, Han har ett ewigt och oförwanskligt hopp, hwilket tröstar i lifwets alla wexlingar och ger frid i döden, hwilken snart eller sent förestår enhwar. Det glada mod, som stöder sig på trons fasta grund, den frid, som ingen nöd eller död förmår rubba – detta är min nyårsönskan till alla – alla!

Den1 januari 1884 utgjorde folkmängden inom Kimito moderkyrkoförsamling av 2,440 män och 2,464 qwinnor, summa 4,904 personer.

Den 1 januari 1885 bestod den af 2,468 män och 2,453 qwinnor, summa 4,901 personer.

Wäderleken och föret ha under hela helgen warit de bästa man kunnat begära, men som den menskliga oförnöjsamheten allerstädes är sig lik, hysa wi ännu den önskan att isen mellan Lappdal och Rölax måtte stadga sig och bli säker, ty ännu är den icke farbar.

Bland jullekarne, hwarmed i wår lilla werld äfen ”stora barn” roa sig, har den såkallade ”tankeläsningen”, intagit ett framstående rum, och man har derwid till mångens häpnad gjort ganska öfwerraskande erfarenheter. Wi följa med wår tid, äfwen wi!

Den 1 januari tillträdde socknens å Dahlsbruk stationerade läkare, doktor Branders, sin befattning.

Ehuru isarne äro så dåliga har notfisket flitigt pågått och slagit wäl ut; uppköpare i mängd har infunnit sig och några olyckshändelser har man lyckligtwis icke hört omtalas, ehuru det allmänt klagas öfwer de skrala isarne.

Såsom egendomligt för årstiden kan anföras att ångbåten ”Oscar”, hemma från Riga, hwilken den 20 december afgick från Dahlsbruk med jernlast, den 3 januari dit återkom för att intaga last till Riga. Fartyget stannade ungefär en half mil från bruket och dess befälhafware, kapten Stadenhagen, begaf sig till destinationsorten, för att undersöka huruwida fartyget skulle kunna genombryta isen; denna hans färd skedde dels till fots, dels med släde. Detta befanns möjligt och fartyget låg i går den 4, wid walswerkebryggan å Dahlsbruk. Denna notis har, såsom warande af intresse wid denna sena årstid, blifwit mig meddelad.

Man har som någonting owanligt iakttagit att qwinnornas antal inom församlingen i år är mindre än karlarnes, hwilket med 15 öfwerskjuter det samma. Det öfwerwägande antalet qwinliga innewånare i Finland får således detta år härifrån intet tillskott.

Kortet ur Sagalunds samlingar

Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 5 med bokstäver?

I museipressen bloggen publiceras tre historiska personers brev under ett kalenderår.

Anna Bäckström beskriver Fiskars bruk ur en kontorists ögon. Fanny Forsman är ÅU:s korrespondent på Kimitoön. Gunnar Rosenholms text handlar om uppbyggnaden av ett soldattorp. 

I samarbete Fiskars museum, Sagalunds museum och Stundars.

Museipressen-blogissa kolme historiallista henkilöa kirjoittavat kirjeitä kalenterivuoden mukaisesti. Yhteistyössä Fiskarsin museo, Sagalundin museo ja Stundars.

 

 

Fanny Forsman

Presentation av Fanny


Anna Bäckström

Presentation av Anna


Gunnar Rosenholm

Presentation av Gunnar

 

Kategorier

Senaste kommentarer

08.06, 09:24Fiskars. Nytta och nöje. Arkea ja juhlaa. av Mark Osterloff

Februari 2017

Kimito bref Tidningsprenumerationer i bygden av olika slag och vargar på genomfart

Januari 2017

Kimito bref Dåliga isar och plötsliga dödsfall Kimito-bref Nytt år med nya utmaningar, tankeläsning och med ett kvinnounderskott!

December 2016

Fiskars Jul. JouluKimito-bref Måtte den glada helgen bli för många – ja för alla – en frid- och fröjdefull jul: det önskar af hjertat eder Kimito korresp.Fiskars. Julväntan. Joulunodotusta

November 2016

Kimito-bref Folkflyttning, sorgliga tillbud och medel mot hufvudverkKimito-bref Olyckshändelser och olycksbarn

Oktober 2016

Kimito-bref Goda skördar, mask på rågbrodden och en cyklon i knutarna

September 2016

Kimito-bref Skördetid, grannsämja och stora ägg

Augusti 2016

Ett äkta soldattorp?Sola och bada. Aurinkokylpyjä

Juli 2016

Kimito-bref Lotteri med tävlingar och lekar Kimito bref Kejsaren, vädret och levebrödetKimito bref Fartygsbygge, laxar, företagsamhet, den gamle Ryssbacken och hans båt.

Juni 2016

Allmänt om Soldattorpets inredningVäggbänkarnas utseende och kärlskåp i SoldattorpetKimitobref ” Sommargäster, kvinnoslöjd och sinnesrubbade”Fiskars. Nytta och nöje. Arkea ja juhlaa.

Maj 2016

Kimito bref ”När Erik bär ax, så ger Olof kaka”Kimito bref. Vårens ankomst och terminsavslutningKimito bref. Åländska fiskare och Wärnepligtens våndor

April 2016

Fiskars 1. maj 1899 / Fiskarsin vappu 1899Fiskars brev. Riktigt hemmastadd

Mars 2016

Kimito bref. Lärkor och sjöfartKimito-bref. ”Himmelstecken” och botemedel för hufwud- och tandwärk

Februari 2016

Anna kommer till Fiskars / Anna saapuu FiskarsiinSoldattorpet på StundarsKimito-bref. Fastlagsyra och möjligheten att sända konterfej till sin älskadeFiskars 1898Soldattorpet på Stundars timras upp

Januari 2016

Kimito bref. Då det regnade maskarHembygdsrådet Gunnar Rosenholm 1912 – 1999

December 2015

Kimito-bref. Hur blir det med läkare och fattigvård?Fanny Forsman 1836-1912 Anna Bäckström (1875–1942), Fiskars