Kimito bref Fartygsbygge, laxar, företagsamhet, den gamle Ryssbacken och hans båt.

Publicerad 12.07.2016 kl. 12:33

 18 juli 1884

Ingenting är så här midt under höbergningstiden, af mera brännande intresse för landbon är wäderleken, och ingenting har warit variablare än just wädret dessa senaste dagar. Redan nykomlingen Alice – som rätteligen borde heta Toras – tycktes jämte sina äldre systrar Johanna, Kristina och hwad de respektabla damerna alla heta, gråtmilda humör, men wisade dock snart, som det egnar och anstår en ung tärna, ett soligt anlete; sedan har det dagligen fallit några större eller mindre skurar, och i dag regnar det kontinuerligt. Det ser bekymmersamt ut med höet, som annars i år torde på de flesta ställen gifwa temligen god afkastning; men wi wilja hoppas att Gud efter regn åter låter solen skina och förlänar en tjenlig wäderlek.

En läckerhet, som annars wanligen fått anskaffas från längre bort belägna orter har dessa tider stått till buds på närmare håll. Å Dalby Mellangårds fiskewatten har nemligen i en så kallad stor-ryssja under några weckor fångats 17 st. laxar, några wägande öfwer 1 Ltt. Detta förträffliga fiskredskap, som lärer begagnas i Österbotten och fullfärdigt säges kosta 700 mark, har således blott genom lax inbringat en wacker summa då denna fisk orensad betingat sig ett pris af 80 penni TT. Dessutom skall i ryssjan utom laxen äfwen fångats mycket sik.

Under gynsam wäderlek och åskådarnes hurrarop afgick från stapeln å Kärra warf i Dragsfjerd den 6 juli ett fartyg, som erhöll namnet Nikolai. Fartyget, hwilket eges af rusthållaren G.A. Fredriksson med flere, är bygdt under Bureau Veritas’ besigtning af byggmästar I. Danielsson från nämnda kapell, efter en af byggmästare G.A. Kronström från Kimito socken uppgjord ritning, och kommer fartyget hwilket enligt fackmäns utsago är wäl konstrueradt, att riggas som barkskepp, mäta cirka 450 registertons och föras af kapten G.A. Bäcklund från Åbo, hwilken under en följd af år fört fartyg för nämnde rederis räkning.

Under hösten kommer i Kimito ytterligare ett skepp att afgå från stapeln; hwilket bewisar att härwarande rederier oaktadt de tryckta konjunkturerna ännu icke låtit afskräcka sig från fartygsbyggeri.

Från fartygen, af hwilka de flesta fulländat sin första resa, hafwa, ehuru frakterna äro ytterst låga, mindre dividender utdelats.

De uti Illo och Brändboda i Westanfjerd år 1882 uppförda twenne cylinder-kalkugnarna hade under förenämnda och förlidet år att utstå den kamp, som ofta widlåder nya inrättningar, nemligen swårigheten att för sina tillwerkningar erhålla afsättning; dessa widrigheter synas emellertid nu hafwa upphört. Det från förra året oförsålda, till flere tusental tunnor uppgående kalklagret, jemte tillwerkningarne sedan mars månad, är nu utsåldt. Wid Illo kalkugn wänta för tillfället twenne fartyg på last – liksom det förut under sommaren äfwen warit fallet, tills ugnen hinner leverera dem den.

Det gamla i Kimito förr brukliga sättet att färdas med båt till Åbo har i följd af den beqwäma ångbåtslinien Åbo - Salo i norra delen af ön upphört, men deremot nödgas man ganska ofta begagna sig af båt i dess södra del eller Westanfjerd, emedan ångbåten Nystad endast hwarannan wecka anlöpen Westanfjerd; skulle icke Nystad, till allmänhetens glädje och möjligen dess egen fördel, kunna sträcka sin färd en knapp timmes wäg längre fram, och anwända Gräggnäs, i stället för Dahlsbruk, till ändpunkt?

Apropos af ångbåtsturer, så har här från många håll uttalats en önskan att ångbåten Aino, som om onsdagarne afgår från Salo till Åbo klockan9 träder sin färd till Strömma, kunde afgå en eller par timmar tidigare än hwad nu är fallet så att det för dess passagerare wore möjligt att fortsätta resan österut med "Finland" som klockan 7 afgår från Åbo. Så som turerna nu äro ställda, mötas de båda fartygen ofta i Åbo å.

För den som lefwat i dessa trakter för trettio à fyratio år tillbaka och erinrar sig kommunikationerna till sjös på den tiden förefalla framstegen, hwad dessa beträffar, ofantliga. Nu befaras wåra kuster af ångare; då fanns här en gammal gubbe den så kallade ”Ryssbacken”, hwilken benämndes sålunda efter den backe, der hans koja stod och der några ryssar i tidernas tid sägas blifwit jordade. Gubben hade en temligen stor båt, war kapten på skutan och transporterade passagerare till och från Åbo, emot en afgift af 5 kopek silfwer, några ”kaffeknorrar” och förbindelse att i tur med öfriga passagerare hjelpa till med rodden. Förnämligare passagerare kunde mot en högre afgift slippa att ro. Med befattade man sig på den tiden föga, utom då det war någorlunda lugnt och vackert wäder. Gubben satt förnöjd wid styret, tuggade sin buss, tog gerna en styrketår och tyckte att ”Gud skop ingen haft”. På båten befunno sig gemytligt tillsammans folk och kacklande höns; man lade ofta i land – ”Brudholmen”, ”Röfwarholmen” och ”Kyrkherrn” woro de wanligaste rastställena – och då kokades kaffe och potatis. Sålunda kunde man omsider kafwa sig fram på par tre dagar och nätter. Då gubben nedlagt kommandostafwen, efterträddes han i befälet af sin gumma ”Ryssbackan” – bekant för sin försigtighet och sina swarta strumpor – och allt gick på gamla wiset, utom att kaffedrickandet tilltog och segellapparne mera sällan hissades. Nu hwila de gamla sedan många år från sina färder och skelettet af båten, som länge uppdragen på stranden wid Lappdal tjenade de wäntande ångbåtspassagerarne, som afbidade gamla Thellas ankomst, till ett klent skydd mot owäder, är för länge sedan förswunnen från jorden. Allt har sin tid och så hade äfwen gamle Ryssbacken och hans båt.

     Fartyget Nikolai och skeppsbyggmästare G.A Kronström   

Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 9 med bokstäver?

I museipressen bloggen publiceras tre historiska personers brev under ett kalenderår.

Anna Bäckström beskriver Fiskars bruk ur en kontorists ögon. Fanny Forsman är ÅU:s korrespondent på Kimitoön. Gunnar Rosenholms text handlar om uppbyggnaden av ett soldattorp. 

I samarbete Fiskars museum, Sagalunds museum och Stundars.

Museipressen-blogissa kolme historiallista henkilöa kirjoittavat kirjeitä kalenterivuoden mukaisesti. Yhteistyössä Fiskarsin museo, Sagalundin museo ja Stundars.

 

 

Fanny Forsman

Presentation av Fanny


Anna Bäckström

Presentation av Anna


Gunnar Rosenholm

Presentation av Gunnar

 

Kategorier

Senaste kommentarer

08.06, 09:24Fiskars. Nytta och nöje. Arkea ja juhlaa. av Mark Osterloff

Februari 2017

Kimito bref Tidningsprenumerationer i bygden av olika slag och vargar på genomfart

Januari 2017

Kimito bref Dåliga isar och plötsliga dödsfall Kimito-bref Nytt år med nya utmaningar, tankeläsning och med ett kvinnounderskott!

December 2016

Fiskars Jul. JouluKimito-bref Måtte den glada helgen bli för många – ja för alla – en frid- och fröjdefull jul: det önskar af hjertat eder Kimito korresp.Fiskars. Julväntan. Joulunodotusta

November 2016

Kimito-bref Folkflyttning, sorgliga tillbud och medel mot hufvudverkKimito-bref Olyckshändelser och olycksbarn

Oktober 2016

Kimito-bref Goda skördar, mask på rågbrodden och en cyklon i knutarna

September 2016

Kimito-bref Skördetid, grannsämja och stora ägg

Augusti 2016

Ett äkta soldattorp?Sola och bada. Aurinkokylpyjä

Juli 2016

Kimito-bref Lotteri med tävlingar och lekar Kimito bref Kejsaren, vädret och levebrödetKimito bref Fartygsbygge, laxar, företagsamhet, den gamle Ryssbacken och hans båt.

Juni 2016

Allmänt om Soldattorpets inredningVäggbänkarnas utseende och kärlskåp i SoldattorpetKimitobref ” Sommargäster, kvinnoslöjd och sinnesrubbade”Fiskars. Nytta och nöje. Arkea ja juhlaa.

Maj 2016

Kimito bref ”När Erik bär ax, så ger Olof kaka”Kimito bref. Vårens ankomst och terminsavslutningKimito bref. Åländska fiskare och Wärnepligtens våndor

April 2016

Fiskars 1. maj 1899 / Fiskarsin vappu 1899Fiskars brev. Riktigt hemmastadd

Mars 2016

Kimito bref. Lärkor och sjöfartKimito-bref. ”Himmelstecken” och botemedel för hufwud- och tandwärk

Februari 2016

Anna kommer till Fiskars / Anna saapuu FiskarsiinSoldattorpet på StundarsKimito-bref. Fastlagsyra och möjligheten att sända konterfej till sin älskadeFiskars 1898Soldattorpet på Stundars timras upp

Januari 2016

Kimito bref. Då det regnade maskarHembygdsrådet Gunnar Rosenholm 1912 – 1999

December 2015

Kimito-bref. Hur blir det med läkare och fattigvård?Fanny Forsman 1836-1912 Anna Bäckström (1875–1942), Fiskars