Väggbänkarnas utseende och kärlskåp i Soldattorpet

Publicerad 21.06.2016 kl. 12:05

Nytorp den 15 januari 1993

 

Bästa Peter

Jag kommer här med några ”synpunkter ”, då det gäller att skapa ett så ”äkta” soldattorp som det bara är möjligt. Den här gången gäller det att diskutera väggbänkarna och inredningen. De förra har nästan alltid i museala sammanhang rekonstruerats fel, m.a.o. man har tillmätt allmogebyggnadernas ”kistbänk” en alltför hög ålder. I själva verket gjorde den sitt intåg i de svenskösterbottniska bondstugorna tidigast först vid 1800-talets mitt. ---

Att vårt soldattorp, som skall visa en interiör från 1700-talets slut torde sålunda vara en självklarhet. Men var skall vi få modell till själva sittplankan och dess ben? Och hur såg mullbänksstocken ut, i vilken benen var intappade? Kanske Bragegården kunde ge besked härom, ehuru den har mullbänkarna helt täckta av golvet – vilket ju är helt försvarligt, emedan det här inte är fråga om ett museum utan om en förenings samlingslokal. Louko gård invid Vasastjernas stenhus – museum i Gamla Vasa har visserligen några bänkstumpar, men benen verkar inte att vara ”vakart krysa”. – Innertaket borde vara mörkbrunt av ålder och ugnsrök och inte vitmenat. Vidare saknar fönsterna fönsterbräden. Stugan är avbildad i Vasa stads historia I, sid 254-255.

 

 

En hjälp i nöden kan vi kanske få, nämligen från ”Herris” eller Mukaris i Pundars. Lillstugan är ju från 1700-talet och förhoppningsvis alltjämt i oförändrat skick? Där kunde Du få reda på mullbänkens bredd, mullbänkens mot golvets liggande stocks utseende och höjd över golvet. Kanske det skyddande näverlagret finns kvar? I så fall, vilken sida vänds mot mullbänken? Dessutom kunde Du få reda på hur stockarna i väggen behandlats, alltså nåtarna etc etc etc. Huset är ju helt unikt. Men hur kommer Du dit? Kanske Ellen Mukari är villig att öppna ”klenodens” dörrar eller henens svåger. Gösta Holm i Voitby. Eller kanske Ellens systerson Kaj Holm i Voitby? Lycka till.

Ännu en sak är fin i ovannämnda stuga, och det är spjällskjutarna, för att inte tala om mellantaket.

Sedan skulle jag vilja diskutera övriga detaljer i soldattorpets fasta inredning och möbelpjäserna. Då det gäller golvet, borde ni försöka få tag i så breda golvtiljor som bara är möjligt. Bräden och bjälkar i mellantaket bör få en möjligast mörkbrun ton medels garvsyra, som ger det äktaste utseendet, eller valnötsbets. Man kan även svärta taket med brinnande näver i en burk, som förs av och an under taket. – Givetvis måste man ha en brandspruta i närheten.

Sedan kommer vi till de övriga möbelpjäserna. Bordet – hos Aina Nyberg – har jag redan skrivit om. Lyckligtvis kan vi kanske rekonstruera  ”tjäärilskåpe”. Från ”sasi-Erkas” stuga på Mobacken – nu Stundars snickarstuga – tog jag vara på nedredelen – skänken – som fått den öppna hyllan bortsågas. Skåpet är mycket gammalt, ty dörren är närmast en lucka. Skåpet är gråmålat, men vad som döljer sig under detta färglager, vet jag inte. Jag anser, att någon sakkunnig tar fram ursprungsfärgen och komponerar in den öppna kärlhyllan. Ju äldre ett skåp är dess mindre är dess dörr. Skåpet är alldeles säkert från 1700-talet, och skulle passa alldeles ypperligt i soldatens stuga. Var finns det nu? Jag har ett vagt minne, att Margit Holm placerade det i frianboden vid ”Blekkslagaris”? Ungefär så här ser det ut:

 

 

Kärlskåpet som det förverkligades i Soldattorpet

 

Då jag fortsatte att bläddra genom mina folkloristiska anteckningar, hittar jag ytterligare en traditionsuppteckning, meddelad av Vendla Snickars på Mobacken – fel i ”Kåppabyn” och enligt den hade man ”väggbänkar som var öppna framtill, så att mullbänken syntes, och dessa bänkar hade svarvade ben och saknade ryggstycke”. I samma veva plockar jag fram ÖHM:s ”Museer i Österbotten” och finner där på sidan 42 en bild av Laihela museum och en väggbänk med svarvade ben? – Själva väggbänken hör nog dock hemma i finska Österbotten.

 

Nog är Du väl ganska trött vid det här laget, varför jag slutar

Med bästa hälsningar,

Gunnar

Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 10 med bokstäver?

I museipressen bloggen publiceras tre historiska personers brev under ett kalenderår.

Anna Bäckström beskriver Fiskars bruk ur en kontorists ögon. Fanny Forsman är ÅU:s korrespondent på Kimitoön. Gunnar Rosenholms text handlar om uppbyggnaden av ett soldattorp. 

I samarbete Fiskars museum, Sagalunds museum och Stundars.

Museipressen-blogissa kolme historiallista henkilöa kirjoittavat kirjeitä kalenterivuoden mukaisesti. Yhteistyössä Fiskarsin museo, Sagalundin museo ja Stundars.

 

 

Fanny Forsman

Presentation av Fanny


Anna Bäckström

Presentation av Anna


Gunnar Rosenholm

Presentation av Gunnar

 

Kategorier

Senaste kommentarer

08.06, 09:24Fiskars. Nytta och nöje. Arkea ja juhlaa. av Mark Osterloff

Februari 2017

Kimito bref Tidningsprenumerationer i bygden av olika slag och vargar på genomfart

Januari 2017

Kimito bref Dåliga isar och plötsliga dödsfall Kimito-bref Nytt år med nya utmaningar, tankeläsning och med ett kvinnounderskott!

December 2016

Fiskars Jul. JouluKimito-bref Måtte den glada helgen bli för många – ja för alla – en frid- och fröjdefull jul: det önskar af hjertat eder Kimito korresp.Fiskars. Julväntan. Joulunodotusta

November 2016

Kimito-bref Folkflyttning, sorgliga tillbud och medel mot hufvudverkKimito-bref Olyckshändelser och olycksbarn

Oktober 2016

Kimito-bref Goda skördar, mask på rågbrodden och en cyklon i knutarna

September 2016

Kimito-bref Skördetid, grannsämja och stora ägg

Augusti 2016

Ett äkta soldattorp?Sola och bada. Aurinkokylpyjä

Juli 2016

Kimito-bref Lotteri med tävlingar och lekar Kimito bref Kejsaren, vädret och levebrödetKimito bref Fartygsbygge, laxar, företagsamhet, den gamle Ryssbacken och hans båt.

Juni 2016

Allmänt om Soldattorpets inredningVäggbänkarnas utseende och kärlskåp i SoldattorpetKimitobref ” Sommargäster, kvinnoslöjd och sinnesrubbade”Fiskars. Nytta och nöje. Arkea ja juhlaa.

Maj 2016

Kimito bref ”När Erik bär ax, så ger Olof kaka”Kimito bref. Vårens ankomst och terminsavslutningKimito bref. Åländska fiskare och Wärnepligtens våndor

April 2016

Fiskars 1. maj 1899 / Fiskarsin vappu 1899Fiskars brev. Riktigt hemmastadd

Mars 2016

Kimito bref. Lärkor och sjöfartKimito-bref. ”Himmelstecken” och botemedel för hufwud- och tandwärk

Februari 2016

Anna kommer till Fiskars / Anna saapuu FiskarsiinSoldattorpet på StundarsKimito-bref. Fastlagsyra och möjligheten att sända konterfej till sin älskadeFiskars 1898Soldattorpet på Stundars timras upp

Januari 2016

Kimito bref. Då det regnade maskarHembygdsrådet Gunnar Rosenholm 1912 – 1999

December 2015

Kimito-bref. Hur blir det med läkare och fattigvård?Fanny Forsman 1836-1912 Anna Bäckström (1875–1942), Fiskars